Restaurering av våtmarker
I denna artikel kan du läsa mer om stora satsningar och investeringar som gjorts för att bevara naturområdena kring Älgfallet.
Skydda vår natur och framtida generationer
Älgfallet i Bergslagen, Nora kommun, är en plats där naturen lever. Från porlande bäckar och fågelsång till hotade fjärilar och mäktiga havsörnar. Detta unika område, med sina skyddade våtmarker och rika djurliv, är en ovärderlig skatt för oss alla.
Naturreservaten Lillsjöbäcken, Spångabäcken och Järleån är alla Natura 2000 Riksintressen, men här ligger även Naturreservaten Lobråten, Järlehytteskog och Utterbäcken.
Här har naturen under århundraden skapat ett unikt ekosystem som är hem för hotade arter som asknäts- och väddnätfjärilen, bäcköring, flodpärlmusslor, havsörn, tjäder. Här lever även ugglor, fladdermöss, räv, älg och flera andra viktiga djurarter. Invånare kan vandra längs Bergslagsleden, cykla längs småvägar, bada i Lillsjön och Storsjön eller njuta av naturens lugn.
Är Älgfallet rätt plats för vindkraft?
Älgfallet är en unik plats i Bergslagens natur, belägen mitt bland skyddade våtmarker. Att placera vindkraft i Älgfallet hotar unika våtmarker, djurliv och naturupplevelser. Här riskerar vi att förlora ett biologiskt arv och områdets lugn, för en energiform som inte är så grön som den påstås.
Vindkraft framställs ofta som en lösning för miljön, men forskning och dokumenterade incidenter visar att den kan orsaka omfattande skador på natur och djurliv.
Vindkraft klassas som miljöfarlig verksamhet enligt svensk lagstiftning i 9 kap miljöbalken. Många ser vindkraft som en miljövänlig energikälla. På vår webbplats Skona Nora kommer vi att samla källor och miljöinformation, som du kan ta del av.
Här är några exempel på miljöpåverkan som kan uppstå, särskilt i känsliga områden som Älgfallet:
Vindkraftverk orsakar kollisioner för fåglar som havsörn och tjäder samt fladdermöss, som är särskilt utsatta. Naturvårdsverket avråder från vindkraft i fågelrika områden. Insekter, inklusive hotade fjärilar som asknäts- och väddnätfjärilen, påverkas negativt av vindkraftverk, vilket stör näringskedjan (Vindval-programmet).
Att undvika att etablera vindkraftverk på platser med höga risker för fåglar, är det främsta sättet att minska negativ påverkan på fåglar från vindkraft. Det gäller i regel särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen.
Tillverkning av vindkraftverk kräver stora mängder betong, stål och plast, vilket genererar betydande koldioxidutsläpp. Rotorblad är ofta icke- återvinningsbara och hamnar på soptippar, vilket skapar miljöfarligt avfall.
Vindkraftens bidrag till att minska klimatpåverkan är mindre än förväntat när man räknar in produktion, transport och avveckling.
Byggandet av 11 stycken 300 meter höga vindkraftverk, vägar, betongfundament, transformatorer och batterilagring (med buller på 50-80 decibel) kräver omfattande avverkning och utdikning av våtmarker, vilket förstör livsmiljöer för djur och växter.
Denna film från Uppsala universitet belyser vindkraftens påverkan på miljö, urfolksrättigheter och fossilberoende design. Medverkande: Henrik Andersson, Eva Charlotta Helsdotter, Petri Storlöpare och May-Britt Öhman.
Utbyggnaden av förnybar energi ser vid närmare granskning ut att stå i konflikt med flera miljömål som ska säkra en hållbar framtid. Älgfallets planerade vindkraftverk, solceller och batterilagring på stora ytor uppväxt skog och våtmarker hotar 12 av Sveriges miljömål, hur kan en sådan etablering påstås vara hållbar?
Sveriges 16 miljömål är politiskt fastställda mål som beskriver den miljökvalitet vi ska uppnå. Se komplett lista över alla miljömål här
12 Miljömål som projektet Älgfallet går i konflikt med
Vindkraft ökar trafik ute i skogarna och tillverkningen och transporter påverkar klimatet. När skog och våtmarker förstörs rivs viktiga kolsänkor som binder kol i marken upp och frigör koldioxid till atmosfären
Vindkraft ökar trafik ute i skogarna med transporter och underhåll. Det finns forskning om mikroplaster som sprids i luft och natur.
Vindkraft ökar trafik ute i naturen med transporter och underhåll och tillverkningen och etablerade verk påverkar mark och vatten.
Vindkraft innehåller olja och plaster i rotorbladen. Olja och mikroplaster sprids i naturen. Batterilagring i naturen, kan läcka ut gifter.
Vindkraft påverkar mark och vatten, trafik och transporter ökar ute i naturen. Forskning pågår om mikroplaster som sprids i sjöar och vattendrag. Fiskar har påvisat störningar i reproduktion pga av påväxter på kroppen. Batterilagring kan sprida gifter i naturen
Vindkraft påverkar mark och vatten, trafik och transporter ökar ute i naturen. Forskning pågår om mikroplaster som sprids i sjöar och vattendrag. Batterilagring kan sprida gifter i naturen.
Vindkraft påverkar mark och vatten, trafik och transporter ökar ute i naturen. Forskning pågår om mikroplaster som sprids i sjöar och vattendrag. Batterilagring kan sprida gifter i naturen.
Vindkraft kräver stora ytor ute i naturen. När skog och våtmarker förstörs rivs viktiga kolsänkor som binder kol i marken upp och frigör koldioxid till atmosfären
Vindkraft kräver stora ytor ute i naturen. När skog och våtmarker förstörs rivs viktiga kolsänkor som binder kol i marken upp och frigör koldioxid till atmosfären. Batterilagring i naturen kan läcka ut gifter.
Vindkraft förstör den visuella allemansrätten, och berövar därmed upplevelsen av en storslagen fjällmiljö. Vindkraft påverkar mark och vatten, trafik och transporter ökar ute i naturen. Forskning pågår om mikroplaster som sprids i sjöar och vattendrag. Batterilagring kan sprida gifter i naturen. Däggdjurs naturliga vandringsvägar i naturen störs av industrin.
Vindkraft kräver stora ytor ute i naturen och går in konflikt med att kunna hålla de avstånd som krävs för bosatta nära industrier.
Vindkraft påverkar mark och vatten, trafik och transporter ökar ute i naturen. Forskning pågår om mikroplaster som sprids i sjöar och vattendrag. Batterilagring kan sprida gifter i naturen. Den biologiska mångfalden hotas.
Källor - miljöpåverkan
Våtmarker är avgörande för att minska klimatpåverkan och bevara biologisk mångfald. I området Älgfallet pågår för närvarande ett arbete med att återskapa naturliga våtmarker genom att lägga igen gamla diken och ibland även fälla träd.
Älgfallets våtmarker är hjärtat i områdets ekosystem. Enligt Naturvårdsverket fungerar de som:
"Skogen spelar en viktig roll för att begränsa Sveriges klimatpåverkan. Den tar upp mer växthusgaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material."
I denna film från Naturvårdsverket förklaras våtmarkernas viktiga roll
som kolsänkor och deras betydelse för att minska klimatpåverkan.
Filmen visar hur våtmarker fungerar som
naturens egna reningsverk och bidrar till att bevara biologisk mångfald.
För att bevara Älgfallets viktiga ekosystem och biologiska mångfald har flera års arbete och cirka 10 miljoner kronor i skattepengar har redan investerats för att gynna biologiska mångfalden, bland annat i att återskapa våtmarker (Samhällsbyggnad Bergslagen Dnr SBB2022-1395).
Att omvandla Älgfallet till en industriell vindkraftpark riskerar att slösa bort dessa skattefinansierade insatser och hota den biologiska mångfald vi kämpat för att skydda.
Nora kommun planerar att investera 10-15 miljoner kronor i Hagbyparken för att skapa en konstgjord biotop. Älgfallet erbjuder redan dessa värden - naturligt och utan stora kostnader. Att skydda Älgfallet är både hållbart och ekonomiskt klokt jämfört med att omvandla det till en industriell zon.
För Hagbyparken bjuder kommunen dessutom in till digital medborgardialog där invånare och intressenter kan lämna synpunkter via kommunens e-tjänst . Utskrivna formulär finns även i kommunhusets reception och bibliotek för den som vill lämna in skriftligt. Något liknande dialogforum har inte erbjudits för Älgfallet.
I denna artikel kan du läsa mer om stora satsningar och investeringar som gjorts för att bevara naturområdena kring Älgfallet.
En forskningsöversikt från Helen Karlsson, biträdande professor i miljömedicin vid Linköpings universitet, sammanställer kunskapsläget kring hälsoeffekter på människor och djur från ljudföroreningar, kemikalier och partiklar som kan frigöras från landbaserade vindkraftverk.