Skona Nora är en ideell rörelse av boende och engagerade i Nora som värnar om stadens unika kulturmiljö och Bergslagens natur. Vi motsätter oss etableringen av storskalig vindkraftsindustri vid Älgfallet, som är ett hot mot landskap, djurliv och vår gemensamma historia. Här hittar du information om tidigare och framtida händelser och hur du kan engagera dig.
Vi värnar om landskapet, djurlivet, vår hälsa och vårt gemensamma kulturarv, för dagens och framtidens generationer.
Att bygga ut vindkraften kan tyckas vara ett steg i rätt riktning för en hållbar framtid. Samtidigt måste vi ställa oss frågorna: Vilka negativa effekter kan en stor vindkraftsindustri innebära för naturen och miljön här i Nora? Vilka lärdomar kan vi ta av tidigare projekt, och vad vet vi om de konsekvenser som kan uppstå?
Ett flertal av våra kommunvalda politiker har ställt sig positiva till projekt Älgfallet, en hybridpark med bland annat storskalig vindkraftsindustri. Industrin planeras ligga intill flera naturreservat och innebär stor skövling av Bergslagens skog och våtmarker. Vi upplever att det har varit brist på information och transparens kring processen och omfattningen av projektet. Efter stort engagemang och påtryckning från lokalbefolkningen har politikerna känt sig tvugna att rösta emot sin egen avsiktsförklaring (ett dokument som bekräftar kommunens stöd för etableringen) och gå vidare med en folkomröstning som planeras den 9 november 2025.
Vi tycker att alla har rätt till insyn och delaktighet i stora beslut som påverkar vår livsmiljö och framtid. Därför har vi tagit fram denna hemsida, där alla på ett lättillgängligt sätt kan få en bredare kunskap om projektet och dess konsekvenser. För oss som står bakom den här hemsidan har det blivit väldigt tydligt att vi förlorar så oerhört mycket mer än vad vi vinner om detta projekt genomförs. Vi vill därför här i demokratisk anda förklara för dig, varför ett nej är så så viktigt.
Ett stort tack till alla företag som stöttar Skona Nora!
Vi är glada och stolta över att allt fler lokala företag väljer att stödja Skona Noras arbete för att bevara vår unika natur, kultur och framtid. Genom sitt engagemang visar dessa företag att de värnar om Noras kulturarv, turism, natur och en hållbar utveckling.
Se alla företag
Nora är en av Sveriges mest bevarade och vackraste trästäder med en unik atmosfär på grund av sin vackra 1700- och 1800-tals arkitektur, och Nora kommun har tre separata gånger mottagit Europa Nostra-pris för kulturhistoriskt värde. Den pittoreska miljön, i samband med den rika historien, gör Nora till en riktig pärla för turister och lokala invånare. Etablering av upp till 300 meter höga stålkonstruktioner, som blir mycket synliga från viktiga platser inom stadskärnan med omnejd, kommer ha negativ påverkan på stadens kulturhistoriska karaktär. Klicka här för att läsa mer om Kultur & Turism
Den planlagda etableringen av storskalig och industriell vindkraft, solceller och batterier är tilltänkt att ligga i gränsande till flera naturreservat, Natura 2000-områden och Bergslagsleden. Denna plats är hem för väldigt många värdefulla arter, så som den fridlysta havsörnen och den rödlistade och starkt hotade flodpärlmusslan och asknätsfjärilen.
För att bevara Älgfallets viktiga ekosystem och biologiska mångfald har flera års arbete och cirka 10 miljoner kronor i skattepengar redan investerats för att gynna biologiska mångfalden, bland annat i att återskapa våtmarker (Samhällsbyggnad Bergslagen Dnr SBB2022-1395). Den planerade industrin riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för naturen, djurlivet och den biologiska mångfalden i denna vackra och bevarade miljö. Klicka här för att läsa mer om Natur & Djurliv
Studier visar en stor bostadsförlust om man bor nära vindkraft, vilket stora delar av Nora riskerar att uppleva. I tillägg kan ändringar i stadens kulturhistoriska karaktär få drastiska konsekvenser för den viktiga turismen i Nora och tillflyttning till staden. Blinkande ljus och buller riskerar att urholka Noras särprägel och attraktionskraft. Klicka här för att läsa mer om Vindkraft och Ekonomin
Rotorblad innehåller epoxi och bisfenol A (BPA), ett hormonstörande ämne. Det finns en risk att de minsta epoxipartiklarna tas upp av djur och människor via vatten och föda. Försiktighetsprincipen rekommenderas tills mer data finns tillgänglig, läs mer här. Studier indikerar också att personer som bor i närheten av vindkraftverk kan löpa en ökad risk för allvarliga sömnstörningar, depression, huvudvärk m.m. Professor Ken Mattsson (Uppsala Universitet) har nyligen publicerat en oroväckande rapport på hur infraljud ifrån vindkraftverken potentiellt kan påverka människor och djurs hälsa negativt på flera kilometers avstånd. Läs mer om hur infraljud, buller och vibrationer kan påverka vår hälsa. Kommunansvariga kan inte utsätta sina invånare och natur för ett såpass allvarligt experiment.
Fördjupa dig i de olika kategorierna genom att navigera i våran huvudmeny som finns högst upp på sidan.
Skona Nora har kontaktat professor Ken Mattsson, från Uppsala universitet, som leder forskning i världsklass om aukustiska beräkningsmetoder. Med hjälp av det avancerade ljudsimulersingsverktyget SoundSim360 har ljudutbredningskartor tagits fram för hörbart ljud och infraljud från de befintliga och planerade vindkraftverken i Siggebohyttan, Munkhyttan och Älgfallet, totalt 29 verk. Spridningen av hörbart ljud och infraljud är långt mycket större än de ljudutbredningskartor som presenterats av aktören Cloudberry. Klicka här för att läsa den ögonöppnande artikeln
Strandpromenaden och vyn runt Norasjön kommer att förändras av vindkraftsetableringen. Vindkraftverken kommer att synas från stora delar av Nora, och kommer att påverka landskapet negativt. När det blir mörkt på kväll och natt kommer vindkraftverkens hindersljus bli synliga, och blinka konstant. Klicka här för att läsa mer om hinderbelysning och visuell påverkan
Förklaring hindersljus: de blinkar dygnet runt, men syns mer i mörker.
Det många inte vet om är att Älgfallets vindkraftsindustri kommer att påverka både Nora och Lindesbergs stadskärna och strandpromenader i ungefär samma omfattning, eftersom placeringen är mitt emellan de två kommunerna.
Fotomontage Nora: Ungefär såhär vill de placera vindkraftverken. Bilden är tagen från paviljongen vid Norasjön. Placeringen är likt den Cloudberry själva har i sitt samrådsmaterial.
Fotomontage Lindesberg: Ungefär såhär vill de placera vindkraftverken. Bilden är tagen från Kyrkberget i Lindesberg. Placeringen är likt den Cloudberry själva har i sitt samrådsmaterial.
Det har aldrig någonsin byggts så höga vindkaftverk i Sverige som planeras i Nora kommun. Det handlar om 11 st vindkraftsverk som planeras bli upp till 300 meter höga, vilket är nästan lika högt som Eiffeltornet (312 meter). Hela projektområdet är ca 550ha (5,5 kvadratkilometer). Det handlar också om stora ytor med solceller och batterilagring. Batterierna vet vi väldigt lite om än, de beskrivs som stora som fraktcontainrar i samrådsunderlaget, men det framgår inte hur många som planeras. Läs mer om projektet Älgfallet
- 12 verk i Siggebohyttan
- 11 i Älgfallet (tillsammans med solceller och batterilagring)
- 3 i Munkhyttan
- 20 i Morskoga
- 11 i Norrmogen
Tillsammans med de 3 befintliga verken i Munkhyttan blir det 60 vindkraftverk i dessa två kommuner.
Tryck på pil för att se svar.
Vindkraft klassas som miljöfarlig verksamhet enligt svensk lagstiftning i 9 kap miljöbalken. Många ser vindkraft som en miljövänlig energikälla, men mindre än 4% av Sveriges alla vindkraftsverk har fått certifieringen "Bra miljöval" av Naturskyddsföreningen för sin elproduktion.
Även om Cloudberry skulle försöka få märket "Bra miljöval" till Älgfallet kan certifieringen starkt ifrågasättas när vindkraft placeras gränsande till flera naturreservat, med åtföljande förstöring av våtmarker och vägar, spridning av mikroplaster samt risk för oljeläckage.
Läs mer om certifieringen på Naturskyddsföreningens webbsida och observera att certifieringskriterierna inte tar hänsyn till närliggande naturreservat.
Vindkraftverkens livslängd varierar mellan ca 20–35 år beroende på storlek, konstruktion och underhåll.
"Vindkraftverk som köps in har en normal livslängd på cirka 25 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 25 år kan verken fortfarande nyttjas men behöver då genomgå omfattande renoveringar. Andra alternativ är att ersätta det gamla verket med ett nytt men då krävs ett nytt tillstånd.
Jämfört med vattenkraft, som kan hålla i hundratals år, är vindkraft mindre hållbar. Dess väderberoende elproduktion gör den opålitlig som stabil energikälla. Byggnation och nedmontering är resurskrävande, med betydande miljöpåverkan och kostnader. Trots att vindkraft ses som framtidens energi planeras projekt som Älgfallet avvecklas redan 2065. Otillräckligt underhåll kan korta livslängden, och naturens återhämtning efter ingreppen tar århundraden, med vissa oåterkalleliga förluster.
Livslängden för batterier varierar beroende på användning och teknologi. För batterier som används i batteriparker ligger den förväntade livslängden på 15–20 år. (Enligt Cloudberrys samrådsunderlag sid. 28)
Flera andra länder har börjat inse den mörka baksidan av vindkraftsindustrin. Exempelvis har Norge gått från att vindkraft var majoriteten av nya licenser för elprojekt i perioden 2013-2018. Sedan 2019 har Norge inte godkänt en enda ny vindkraftslicens. Detta illustreras i grafen nedan som blev publicerad i Dagens Næringsliv den 22 januari 2025.
Cloudberrys fokus på Sverige och Danmark: Tidningen rapporterade i samma artikel att norska Cloudberry, som står bakom vindkraftsplanerna i Nora, de senaste åren har koncentrerat sig på att bygga vindkraft i Sverige och Danmark, eftersom det inte har getts licens för ett enda vindkraftsprojekt i Norge på över 6 år.
Her til lands har det ikke vært gitt en konsesjon til vindkraft siden 2019.
Norske Cloudberry, som bygger ut fornybar kraft, har de siste årene derfor konsentrert seg om Sverige og Danmark, der utbyggingen langt fra er stanset opp.
Svensk översättning: Här i landet har det inte givits något tillstånd för vindkraft sedan 2019. Norska Cloudberry, som bygger ut förnybar kraft, har de senaste åren därför koncentrerat sig på Sverige och Danmark, där utbyggnaden långt ifrån har stannat av.
Enligt Cloudberrys egna samrådsunderlag planeras vindkraftverken att avvecklas redan efter 35 år. Här är deras tidsplan för Älgfallet energipark:
- Maj–juni 2025: Samråd
- Vinter 2025/2026: Inlämning ansökan och MKB
- 2027: Förväntat miljötillstånd och vindmätning
- 2028: Detaljprojektering och upphandling
- 2029: Byggstart
- 2031: Drifttagning och 35 års produktion
- 2065: Återställning
Trots att storskalig vindkraft ofta beskrivs som framtidens energikälla planeras alltså avveckling och återställning av projekt Älgfallet redan år 2065. Att hålla vindkraftverk i drift i 35 år kräver betydande investeringar i underhåll. Om underhållet är otillräckligt kan livslängden förkortas. Det tar århundraden för naturen att återhämta sig från sådana stora ingrepp, vissa förluster är oåterkalleliga och platsen har förlorat sitt ursprungliga värde. För de som är bekymrade av brist av el i framtiden kan man fundera kring logiken i att det ska byggas vindkraft som sedan ska tas ned när deras prognos säger att vi behöver det som mest.
Vad händer om kalkylerna för avveckling i kontraktet med kommunen visar sig vara felaktiga eller om kostnaderna ökar mer än beräknat? Vem bär då ansvaret? Riskerar vi att lämna en ekonomisk skuld till kommande generationer?
Om Nora kommun inte kan täcka kostnaderna för avveckling av vindkraftprojektet Älgfallet, kan ansvaret falla på markägaren Sveaskog, som är statligt ägt. Därmed kan skattebetalarna potentiellt få stå för kostnaderna. Detta är en vanlig diskussion vid vindkraftsprojekt, där avvecklingskostnader regleras i avtal, men om kommunen inte kan ta kostnaden och Sveaskog som markägare blir ansvarig, kan det ytterst belasta staten.
Det är viktigt att bidra till omställningen, men majoriteten av Sveriges kommuner säger nej till landbaserad vindkraft. Troligtvis för att de inte vill ta en så stor risk som vindkraft innebär för sin miljö, sitt kulturlandskap och sina invånare. Skinnskattebergs kommun är ett tydligt exempel på detta. Kommunen har tagit ställning mot vindkraft och säger nej till alla etableringar av stora vindkraftparker i hela kommunen - inklusive den planerade parken i Norrmogen, Lindesbergs kommun, som påverkar området kring Röda Jorden i Skinnskattebergs kommun ( Källa).
I Sverige har kommunala veton nu nått rekordnivåer - hittills under 2025 har hela 90% av alla vindkraftsprojekt stoppats av kommunerna (26 av 29 projekt), vilket motsvarar 96% av alla planerade vindkraftverk (346 av 359 verk). Det är svårt att tro att Noras vackra trästad och bevarade miljö hör hemma bland de få procent av kommunerna som är minst värdig att värna om. 90% av alla vindkraftsprojekt har stoppats i Sverige med kommunala veton, 2025
Fler etableringar behövs inte, eftersom Bergslagen redan har uppfyllt sitt åtagande för vindkraft. Med etableringen av vindkraftsindustrierna Munkhyttan och Siggebohyttan (som tillsammans har en sammanlagd yta på ca 8,17 km²) har området nått sin kapacitet för vindkraft. Vilket innebär att Bergslagen, Örebro län, redan uppfyller sitt bidrag till nationell elförsörjning.
Det utpekade området för vindkraft i Bergslagen är 6km², vilket innebär att vi redan nu har gått över den tilldelade ytan för vindkraft.
Det är mycket anmärkningsvärt att det har getts tillstånd för nya vindkraftverk i Siggebohyttan, innan man har följt upp nuvarande etableringar. Läs nedan.
Enligt senaste domstolsbeslutet får etablering av vindkraft i Munkhyttan endast ske under vissa villkor. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt, och resultatet ska dokumenteras.
På sid 18 i domstolsbeslut 551-4614-2021 står det att förutsättningen för att tillstånd gavs för de befintliga tre vindkraftverken i Munkhyttan (mål nummer M-7863-19 den 14 december 2020) var att verksamhetsutövaren, enligt förordningen (1998:901) om egenkontroll, fortlöpande och systematiskt ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt, samt dokumentera resultatet.
En förhastad etablering riskerar att orsaka irreversibla skador på de ekosystem som Natura 2000-områdena skyddar. Det är avgörande att beslut baseras på konkreta miljödata och faktisk efterlevnad, och att resultatet av Lindesbergs kommuns miljöuppföljning inväntas innan ytterligare etableringar sker.
Om man ska tala om ansvar, måste det tas på riktigt, det innebär att man först tar fullt ansvar för de redan etablerade vindkraftverken innan nya får sättas upp.
Med hänvisning till försiktighetsprincipen och tidigare domstolsbeslut bör Nora kommun använda sitt veto för att stoppa vidare vindkraftsetablering i Nora, särskilt då det ligger i direkt anslutning till område 9 som redan fått tillstånd för ytterligare tre vindkraftverk. Det är nödvändigt att först följa upp de befintliga etableringarna och deras påverkan på miljön innan nya projekt kan godkännas.
Sverige har redan ett överskott av el, och exporterar stora mängder el till andra europeiska länder. År 2024 var Sverige den näst största nettoexportören av el inom hela EU, vilket tydligt visar att vi producerar mer el än vi själva använder. Sveriges elproduktion var 169,1 TWh för år 2024 Källa: energiforetagen.se, medan elanvändningen var cirka 140 TWh. Detta visar att Sverige redan har en effektiv elanvändning och att det inte finns något akut behov av att bygga ut elproduktionen enbart för att möta ökad förbrukning. Framtidens energilösningar måste utformas med större respekt för naturen och dess värden.
Sveriges totala elförbrukning har legat på ungefär samma nivå, cirka 135–140 TWh per år, under de senaste 30 åren. Trots befolkningstillväxt och teknisk utveckling har ingen markant ökning skett. Se indexdiagram nedan. Källa: Ekonomifakta
Småskalig vattenkraft och energieffektivisering erbjuder låg ekonomisk risk, stabil elproduktion och låg miljöpåverkan. Genom att satsa på småskalig vattenkraft och energieffektivisering kan vi få miljövänligare energiförsörjning i Örebro län, utan att behöva förlita oss på landbaserad vindkraft, vars många nackdelar bör beaktas.
Länsstyrelsen i Örebro har analyserat framtidens klimat och konstaterar att vi kan förvänta oss fler skyfall, högre temperaturer och höga flöden i vattendrag. Med tanke på dessa förändringar har småskalig vattenkraft stor potential att bidra till en stabil och hållbar elförsörjning. Källa: Länsstyrelsen Örebro – Analys av framtidens klimat
Fokus bör ligga på mer energieffektivisering och hållbara uppvärmningslösningar, såsom bergvärme, för att fortsätta ha en stabil eller fallande elförbrukning och minska behovet av ny elproduktion.
Potentialen för att uppgradera befintlig småskalig vattenkraft och förbättra effektiviteten i elnätet är stort.
Elpriserna i Nora (SE3) bestäms av utbud och efterfrågan i elområde SE3, inte lokal produktion som Älgfallet. SE3 är ett av Sveriges fyra elområden och omfattar bland annat Mälardalen, Stockholm och Örebro län.
El matas in i det nationella elnätet och fördelas regionalt via Nord Pool. SE3 har ofta högre priser än SE1–SE2 p.g.a. högre efterfrågan och begränsad överföringskapacitet från norr. Lokal vindkraft ökar utbudet, men priserna styrs av hela områdets marknad, inklusive import/export och produktionsmix (vattenkraft, vind, kärnkraft). Därför har lokal produktion liten direkt påverkan på hushållens elräkning.
Vindkraftsexpansion kräver nya kraftledningar, vilket kan medföra betydande kostnader för nätutbyggnad. Vem som står för detta är i nuläget okänt för oss. Dessa investeringar finansieras ofta genom höjda avgifter för elanvändarna, vilket kan påverka både hushåll och företag ekonomiskt. Även om Cloudberry skulle stå för dessa kostnader så kommer nätförstärkningar bli ett ytterligare ingrepp som förändrar landskapet och påverkar naturvärden.
Studier visar att värdeminskningen på fastigheter nära vindkraftverk ofta är mycket större än eventuella bidrag eller kompensation. Dessutom kan turism och inflyttning påverkas negativt.
Vi har gjort ett grovt estimat att om fastighetsvärden i Nora minskar med så lite som 1.5% till följd av vindkraftsetableringen, så kommer förlusten från bostadsraset överstiga projektets totala beräknade inkomst för Nora*. I detta estimat har vi inte räknat med alla fritidshus som finns i Nora kommun. Denna kalkyl tar dessutom inte hänsyn till potentiella negativa ekonomiska konsekvenser för turism och inflyttning. Hur planerar våra politiker i Nora att kompensera alla fastighetsägare om bostadsraset överstiger inkomsten?
*4417 småhus (2017, SCB) multiplicerat med 2,1 miljoner per bostad (medelpris villor Nora, senaste 3 mån (maj 2025), Svensk Mäklarstatistik) motsvarar ett illustrativt fastighetsvärde i kommunen på 9,3 miljarder, medans vi förstår att inkomst till kommunen och de mest drabbade fastighetsägarna är på ungefär 7 miljoner kr per år. Vilket över en illustrativ projektlivstid på 20 år ger 140 miljoner, vilket motsvarar motsvarar ungefär 1.5% av estimerat fastighetsvärde i kommunen, på en odiskonterad basis.
Om fastighetsvärdena sjunker kan det leda till minskade skatteintäkter för kommunen, vilket påverkar den offentliga servicen.
Vid samrådet kunde kommunfullmäktige Dan Pierre, som i ett tidigt skede ställt sig positiv till vindkraftsetableringen, inte ge oss några konkreta svar på vilka fördelar vi som invånare i Nora kommun skulle få av vindkraftsetableringen. Detta väcker frågor om projektets verkliga värde för lokalsamhället.
Frågan ställdes flera gånger, det enda svaret vi fick var att det kommer ge nya jobbmöjligheter. Vilket vi direkt ifrågasatte eftersom dessa nya jobbmöjligheter är 4 st, det är inte ens säkert att detta blir lokala jobb.
Sverige har redan en mycket hög andel förnybar elproduktion - cirka 60 % kommer från vattenkraft, vindkraft, solkraft och bioenergi (2024). Nästan 99 % av Sveriges el är fossilfri (inklusive kärnkraft). Källa:energiforetagen.se
Detta överträffar EU:s mål om 42,5 % förnybar energi till 2030 med god marginal. Sverige behöver alltså inte bygga ut mer vindkraft för att möta EU:s krav.
Det pågår ny världsledande forskning om infraljud från vindkraftverk. Forskningen kartlägger ljudnivåer och spridning av infraljud. Uppsala universitet har ett pågående samarbete med Högskolan i Gävle. Det är första gången som mätningar av den här typen görs systematiskt i Sverige. Läs mer om forskningen här
”Det finns fortfarande mycket vi inte vet, och vår ambition är att skapa en vetenskapligt förankrad förståelse som kan hjälpa samhället att ta välgrundade beslut om placering av vindkraftverk. Vi har starka indikationer på att människors- och djurs hälsa påverkas negativt av infraljud.” – José Chilo
Det finns ett stort behov av ytterligare forskning kring infraljudets påverkan på hälsan, därför har Uppsala universitet ett samarbete med Gävle högskola. Forskarna vill skapa tydligare skalor och referensramar för att bedöma hur infraljud påverkar både människor och djur. Boende nära vindkraftsparker klagar på sömnbesvär, och två av forskarna som deltar i studien fick migrän när de utförde mätningarna. Därför planerar de att ansöka om ytterligare forskningsmedel för att kunna utöka mätningarna och analysera resultaten mer ingående. Målet är att ta fram tydliga, vetenskapligt grundade riktlinjer för hur nära bebyggelse vindkraftverk kan placeras utan att riskera hälsan hos närboende. Källa: Högskolan i Gävle
Föreningen Skona Nora har därför tagit initiativ till en oberoende, vetenskaplig granskning av buller och infraljud från de planerade vindkraftverken. Bulleranalysen som utförs av Uppsala Universitet kommer att innehålla detaljerade kartor och analyser som visar hur buller och infraljud kan sprida sig i Lindesberg och Nora.
Resultaten kommer i närtid att publiceras som en nyhet under aktuellt.
Vi är inget experiment. Klicka här för att läsa mer om hur infraljud, buller och vibrationer kan påverka vår hälsa
Ett av de största argumenten för vindkraftsetableringen är att "Det finns ett riksintresse i Nora för vindbruk". Hur kan våra förtroendevalda politiker uttala sig på detta sätt, utan att samtidigt tydliggöra att endast 3 av 11 planerade vindkraftverk faktiskt ligger inom riksintresseområdet? Riksintresset lades dessutom ut vid en tid då totalhöjden på vindkraftverken var ca 150 meter.
Detta går att se på Vindbrukskollen, Länsstyrelsens officiella karttjänst för vindkraft, där Cloudberry kommer att ansöka om tillstånd för en hybridkraftspark.
Vindkraftsetableringen i Älgfallet riskerar att gå i konflikt med en majoritet av Sveriges 16 nationella miljömål, inklusive begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, levande skogar och våtmarker. Vindkraft påverkar mark, vatten, djurliv och sprider mikroplaster i naturen.
Läs den fullständiga listan över alla 12 miljömål som påverkas
En folkomröstning planeras i november, före Cloudberry planerar att lämna in sin tillståndsasökan till Länstyrelsen i december). Kommunfullmäktige har sagt att folkomröstningen bara är rådgivande. Det innebär att politikerna inte är bundna av resultatet. De styrande politikerna har uttalat att folkomrösningen inte kommer gälla om mindre än 50% av Noras röstberättiga befolkning röstar. Observera att det finns ingen nedre gräns för valdeltagande för att resultatet ska räknas som giltigt, men om få röstar kan det påverka politikernas benägenhet att följa resultatet, enligt Sveriges Kommuner och Regioner.
Är politikerna verkligen intresserade av att lyssna på medborgarna? Upplägget är problematiskt.
Källor
Nora är en av Sveriges tre återstående trästäder - en levande historisk miljö inramad av skog och sjö. En plats som bär på en särskild tystnad och skönhet. Hit kommer människor för att uppleva något som i många delar av landet redan gått förlorat ...
Läs mer ➡️
Debattartikel NA 20 juli 2025 av Sven Tobrand
